Alla tre barnen sovandes i samma rum är ju inget vi är vana med från vardagen, men nu delar Lovisa och Edward på 180cm säng. I morse vaknade vi av en skrikande Lovisa, hennes problemlösande geni till lillebror hade valt att klappa till henne eftersom att hon i sömnen understått sig att ta hans täcke. Tidig uppstigning kl.07:10 eftersom att den enda som somnade om var Lovisa.

Här är det fortsatt snöfall, de sista dygnen har det fallit minst 40 cm. Jag är glad att vi inte behöver ge oss ut på vägen. Några i familjen bra kör i backen, några i längdspåret. Vi har bowlat och käkat pizza. Jag har sovit hela nätter utan att vakna, frukost intas aldrig innan 08:00 och gårdagens bastubad överskred 60 minuter.

Johan kör sin pappatimme i backen, grabbarna spelar Den försvunna diamanten med sin farbror och Lovisa är just nu inte inom synhåll. Snön faller i en riklig mängd och meteorologerna pratar om 30-40 cm. Skidspåren har nog redan snöat igen så jag tror att det blir en dag vi spenderar inomhus alt. i det direkta närområdet. 

Dagarna fram tills nu har iallafall bjudit på bra väder och ganska gott om skidåkning.

.          

En riktigt God Jul önskar hela familjen!

Vet ni, det blev jul i år IGEN. Precis som vanligt har vi ätit både julgröt och alldeles för mycket julmat, barnen har skrattat, hoppat jämfota av förväntan och gråtit över att paketen inte kom nog fort. Kalle visades på tv det här året också. Gubben med det vita skägget kom och kan ni tänka er, alla barn hade vart snälla i år igen.

Familjen är samlad, efter en lång bilfärd är vi på plats i ett vitt kallt vintrigt landskap. Resan gick över förväntan, bra före och lagom med trafik. Jag hade laddad ner de första 22 avsnitten av radions julkalender så timmarna bara försvann medan vi lyssnade på sagan om Hugo, ljusets riddare, troll, vätter och Maran. Shit vilken läskig julkalender, nu måste vi höra de två sista delarna annars kommer nog barnen att dras med mardrömmar.

Jag har inte hunnit läsa av temperaturen men barnen är vakna, snart dags för frukost och sen bär det väl av ut i snön.

I förmiddags har vi skickat iväg Johan och Edward till fjällen. De har tagit farmor och farfar på släp och åkt i förväg för att värma upp sängarna och förbereda inför julhelgen som stundar. En vecka kvar till fjärde ljuset tänds och gubben med långt vitt skägg knackar på dörren, om nu alla barn varit snälla?!

Jag och de två snorisarna med skolplikt har några dagar för oss själva. Idag var jag redo att öppna på plånboken och samla den sista energin för att hitta på något de ville göra, men snacka om att strö pärlor för svin. "Vi vill slappa, bara slappa", BINGO! Vi har iallafall börjat packa inför resan. Lovisa stod framför sin garderob och skrek, som så många andra tjejer, att hon inte har några kläder att ha på sig på julafton. Och nej, jag fråntar mig inget ansvar, jag ser stora likheter med mig själv. Jag erbjöd henne en tur ner till centrum för att se om vi kunde hitta en klänning, men nej nej hon ville absolut bara slappa. Nu har vi hittat en kjol längs in i garderoben, jag fick sy in den några centimeter för att de ska sitta uppe, men Visan är nöjd och jag likaså.

Nu har vi käkat middag framför tv:n, barnen har bäddat för sig på golvet framför soffan och propsar på att jag också ska sova där.

Jag hade bestämt mig för att bloggen skulle få somna in, bli till en bok som samlar damm i hyllan, men så plötsligt fick jag ett sånt sug efter att skriva lite. Kanske kan det bero på att jag suttit hemma sedan i tisdags med en sjuk William. Fingrarna har inte nuddat tangenterna och ögonen har inte sett skymten av en journalmall. Mina vänner, det här kan bli en engångföreteelse - eller inte.

William har alltså haft feber hela veckan lång. Johan har jobbat sista veckan i Karlskrona så jag har fått vabba alla dagar förutom måndag då mormor och morfar var på plats. Feber, feber och bara feber enda fram till torsdag då han också fick ont i sina vader. Jag fick hjälpa honom till toaletten på morgonen för att de smärtade, sen gav det sig allt efter som dagen gick men han fortsatte att vara lite stapplig. Febern försvann och vi förberedde oss på att gå till skolan och jobbet, men nej. På fredagmorgon fick jag hålla honom under armarna för att han skulle kunna gå till soffan - ingen skola, inget jobb. Litet intag av alvedon och sen blev de sakta bättre och bättre. I går kväll innan han gick till sängs tyckte jag äntligen att gången var rätt normal. Nu håller vi tummarna för att vi ska kunna komma utanför huset idag. Vi är så uttråkade båda två, men vi har haft gott om tid att mysa, spela schack och prova glögg (alkoholfri såklart). Sen har jag kommit till insikt med att fredagen är inte alls lika rolig när man inte fått jobba sig fram till den, shit vad glad jag är för att jag har ett jobb att gå till. 

Spanat lite bakåt i bloggen senare, jag tror att det kan dyka upp inlägg från Luciafirande, lillejul och kanske lite annat smått och gott...

Förra helgen var mormor och morfar på plats hos oss. Vi firade lillejul med julklappar, julmat, glögg och tända ljus. Jag hade gått all-in och gjort egna köttbullar, gravat egen lax och bakat traditionella lussekatter. Tyvärr blev det inte några bilder men ni får föreställa er.

På söndag tog jag med mig mor och far och åkte in till stan för att titta på julskyltningen. Vi promenerade och promenerade, det blåste kallt, gamlingarna blev trötta i benen men visst är det vackert.

På skolan håller årskurs 2 i Luciafirandet och Lovisa har övat och övat på sångerna i över en månad. På måndag var det dags. Jag fick sällskap av mormor, farmor och farfar. Lovisa var väldigt nöjd efteråt. Tyvärr missade morfar och William tillställning och Lovisa har tydligt förklarat att det inte kommer fler chanser. Som mamma kan jag ändå känna mig nöjd, hon har inga planer på att gå om andra klass vilket glädje mig.

På onsdag var det Edwards tur. Han hade inför det här året bestämt sig för att kasta kronan och köra tomtestyle. Inte lika stor reportoar av sånger men så gulligt. För mig blev det ett snabbt fika efteråt och sen hem till sjuka storebror.