Direktiven var tydliga, "ni ska stiga upp, sjunga för mig och sen ska jag öppna presenter" med den tydliga ordergivningen kan inget gå fel. Vi gjorde som han sa, morgonen blev lyckad och alla presenter till belåtenhet. Mitt mellersta lilla hjärta är 6 år!

Helgen har varit kort och intensiv. Körsång, gympa, handlat och planterat höstens blommor, tvättat och fixat. Barnen har sovit oroligt, mardrömmar och hosta har gjort att jag inte sovit någon hel natt på några dygn nu. De veckor jag är ensam med barnen blir det väldigt kännbart. Nu är det bara att tuta och köra in i nästa nya vecka, den nästsista på Östermalm.

Idag har vi shoppat, William har fått både höst och vinterskor. Lovisa har fått höstskor och har sen tidigare sett ett par hängselbyxor i en H&M-reklam som hon nu bestämde sig för att köpa. Den lilla tösen börjar bli alldeles för stor.

Som avslut på kvällen har alla barnen duschat, Lovisa har mailat pappa, jag har ordnat de sista för morgondagen.

Jag har förstått att behovet av att fylla på förskolans sandlåda en gång per termin är stort. Med tanke på den mängd sand som Edward bär hem i skorna varje dag är det inte konstigt. Nu till den riktiga gåtan, hur f-n får han med sig fötterna hem? Jag har såååå svårt att se att de också skulle få plats i skorna.

I morgon är det fredag igen, veckorna går fort. Höstdagjämningen är avklarad och nu räknar vi ner till våren. Lovisa har vart rejält förkyld och jag var lite nervös för att det skulle bli vabbande igen men PEPPAR PEPPAR så har vi klarat det så här långt. Hon fick hoppa över friidrott i tisdags, på lördag är det dock dags för gympa och då får hon köra. William har kördag och ska sjunga hela förmiddagen. Vad ska vi mer fördriva tiden med? Jaga Pokémon? Om man frågar William så absolut.

Förra helgen var rätt lugn, vi genomförde en shoppingrunda i Täby så allt inför Williams födelsedag är kirrat. Vi firade Neill och Morgan och käkade lunch hos kusinerna Jönsson. Ladda batterier och bara vara tillsammans.

Trött som f-n denna vackra och än så länge väldigt tidiga fredag. Den sedvanliga fredagsflexen kommer inte bli av just denna vecka, så jag ser fram emot en lång dag på jobbet. Bara 3 veckor kvar tills jag lämnar in nycklarna och beger mig mot nya och närmare äventyr i Österåker. Pratade schema och tider med min nya chef igår och i och med det kan jag konstatera att det inte sjunkit in att jag inte behöver ta hänsyn till pendlingstider. Det kommer att bli en stor omställning.

Det kommande avslutet gör dock att jag måste samla på mig flex för att klara Williams körtider. Han har börjat med körsång på tisdagar och 15:45 är lite i tidigaste laget men endå nödvändigt för att vi också ska hinna med Lovisas friidrott.

På tal om idrott så var förra helgen ganska full av just det. Vi var barnvakt till kusinerna Rinneby och passade på att först ta med hela barnaskaran på Go-kart i lördags. Blandad framgång kan vi konstatera efteråt. William såg bilarna, husvagnarna och hörde motorljudet långt och, hans spontana kommentar som kom helt från hjärtat var "jag vill inte vara här!". I söndags var det dags för Prins Daniels lopp, alla var taggade, alla sprang och alla fick medalj. Jag är mest imponerad över oss vuxna som lyckades hålla ihop gruppen och få med oss alla barn hem.

Förra veckan var utöver det helt galen. Full med föräldramöten, träningar och veckans bästa middag med Jossan. Sjukt kul att hinna ses en kortis och uppdatera oss på läget.

Trevlig helg gott folk...imorgon är det 3-rätters middag. Det har Edward bestämt.